Hallå där, i sommarvärmen!

Jag lovade ju att återkomma med en recension av Marina Haags “Det är något som inte stämmer” – så här kommer den!

Den som läst Martinas tidigare böcker kommer att känna igen det lättlästa språket, den personliga touchen och flytet i texten. Till skillnad från hennes andra böcker handlar dock denna om ett så allvaligt ämne som svek och skilsmässa. Även om boken handlar om en familj med andra namn och en halverad barnaskara är likheterna med verkligheten lite för stora för att det ska lura någon.

IMG_2233

Hon skriver otroligt självutlämnande om den svåra tiden före och efter uppbrottet från sin livskamrat, och jag tror säkert att man kan känna igen sig i det om man själv har varit/hamnar i den sitsen. Det jag inte kan låta bli att tänka på, när jag läser om makens svek och hennes reaktion på det, är barnen. En viss obehagskänsla biter sig fast när jag tänker på hur utlämnade de blir i hela historien – de kanske inte hade valt att göra historien offentlig för lärare och kompisars föräldrar att läsa om de fått välja? Maken får sannolikt skylla sig själv att han blir uthängd i boken; om nu den detaljen också är hämtad från verkligheten så var det ju hans idé … Jag har dock full förståelse för att det säkert var svårt att skriva om något annat (framför allt av det komiska, glättiga slaget som brukar känneteckna hennes böcker) under just denna fas i livet, och det är ju dessvärre ett ämne som berör många.

Varvat med själva skilsmässan får man återigen ta del av Martinas fina miljöbeskrivningar av det norrländska landskapet, och det passade ypperligt att läsa färdigt boken uppe i Dalarna, där vi hittade både hjortron och en fångsgrop (även om den sett sina bättre dar) på kvällspromenaden.

IMG_2242

IMG_2239

Ha en fortsatt fin lässommar!